jag har tänkt mycket på det här med skolan. jag är ju inte den som ger mig in i någonting för att sedan ge upp. jag vill inte ge upp, men jag vill inte må dåligt heller. skolan är det enda -förutom mina älskade skador- i den här staden som får mig att få dåligt. jag har ständig ångest över att inte ha gjort läxorna, inte vilja gå till skolan, tanken på pengarna jag lagt ut och "slösar" bort. men jag känner att jag inte är engagerad till hundra procent, knappt till femtio procent, och då går det inte. plus att det finns en del andra faktorer här som spelar in, t.ex. att jag bor i en svensk familj och inte kan använda och träna på det jag lär mig i skolan. ingenting fastnar eftersom att jag aldrig kan använda det vi pratar om lektionerna. det går in och försvinner ut lika fort igen. sammanfattningsvis känner jag att jag inte lär mig någonting, slösar pengar, och går och mår dåligt över skolan. så nu vet jag inte alls vad jag ska göra.