fysjutton vad seg jag är nu! men jag är riktigt stolt över mig själv faktiskt. trots att jag och josse mådde skit när vår träning skulle börja, illamående efter pizzan, svimfärdiga av den allmänt långa dagen osv, så körde jag ta mig tusan all kondition och styrka perfa, och inte nog med det, jag gjorde min klappflickis, själv! första gången in my life, körde jag själv. kasia höll sin hand under min rygg men jag kände att hon inte nuddade mig, vilket hon även sa att hon inte gjorde. JAG körde SJÄLV! nog för att den första inte var allt för graciös då jag landade på huvudet, men den sista, den var helt okej! jag vet att jag kommer vara lika nervös nästa gång, pulsen är i max, kroppen skakar, allt snurrar i huvudet och det känns bara som att man ska ramla ihop, men det gick fan, nästan iallfall! det som gjorde mycket var väll vårt nya motto "jag kan detta" och fridas hjälp att andas då jag nästan svimmade innan jag skulle köra, hehe. det är faktiskt jäkligt läskigt, att veta att det kan gå helt åt helvete, landa på huvudet och, ja jag vill inte ens tänka på det. men det gjorde det inte, för jag kan det här! hihi, är så himla glad! nästa steg är bara att ta bort kasia, men det kommer, i know it will.
morgondagen består av skola, projektarbete, gym, körning. fullspeckad men härlig dag, hoppas bara jag kommer upp till lektionen klockan åtta.
 

jag kör flickis för några månader sedan :)
godnatt på er.
M