Igår spelade Håkan på liseberg, självklart var man där. Jag och Katri kom dit runt kvart i fem vilket är mycket senare än vi bestämde förra året (kl sju på morgonen) haha. Men som året innan "knödde" vi oss till Emma, Tina, Th osv och slog oss ner med dem. Vid sex tiden fick man inte längre sitta ner för vakterna, så det var bara att ställa sig upp och knö i de två timmar som återstod. För att få tiden att gå sjöng jag och Emma "100 små apor hoppade i sängen en trilla ner osv... " tills det inte fanns några apor kvar, och det tog väll 20 minuter kanske. Sedan började vi prata med grannarna som var från Jönköping och hette Mimmi & Johanna, trevliga typer var dom och vi underhöll oss tills Mimmis klocka äntligen stog på 20:00. Runt 20:04 (tror jag) kommer Håkan ut på scenen. Känslorna går inte att beskriva med ord, att se håkan stå där på scenen, och sen när han tar micken och börjar sjunga. Ja underbart är det. Dock var det inte alls som jag förväntat mig, mycket mycket sämre (klart det inte var dåligt, det är ju Håkan) men det var inte lika bra som förra året och absolut inte som året innan det.
Jag fattar inte hur han inte kunde köra låtar som "Jag har vart i alla städer, En vän med en bil" och speciellt "Nu kan du få mig så lätt". Han avslutar alltid med den låten, det är höjdpunkten på hela spelningen, den vackraste låt han skrivit. Så jag kan ju säga att jag blev jävligt förbannad när dem inte spela den. Sen så blev jag ju dålig (höll på att spy, magvärk i timmar osv.) så jag fick överge våra GRYMT bra platser och ställa mig längst ut på kanten, och min älskade vän kom självklart med. Däremot så vinkade Håkan till mig mig mig när han gick ut där på kanten och jag var det enda riktiga Håkan fan (Katri med självklart) som hoppade och skrek och vinkade, så vinkade han tillbaka.
Men som sagt, Håkan kan ju aldrig vara dålig.