Det ar krig har pa Khaosan road, vattenkrig! Vattenfestivalen for att fira det Thailandska nyaret ar i full gang och man kan inte ga ut pa gatorna utan att bli pisseblot. Vattenpistoler i alla storlekar, tankar pa ryggen, hinkar med vatten, ja ni forstar grejen... Vi ska strax ta oss harifran till MBK (for fjarde gangen) dar vi ska spendera vara sista timmar i Thailand. Allt for att undkomma vattenkriget sa gott det gar. Sa Sverige, snart ses vi. Om jag langtar? Inte ett dugg!

Har spenderat den senaste veckan pa Thailandska on Koh Chang. Det ar himla fint att vara tillbaka i Thailand, det kandes som att vi kommit hem. Vi njuter till fullo av narvaron (trots daligt vader) och lever pensionarsliv eller rehabsliv, vad man nu foredrar. Njuter av livet, ater god thaimat och det blir minst en massage om dagen. Sa det gar ingen nod pa oss inte, aven om lite battre vader inte hade vart fel.

Sedan sist har vi hunnit med lite av varje och sakert en hel massa till som jag for tillfallet glomt bort!

Pa Bali tog vi oss bland annat till ett aptempel. Aporna kandes inte speciellt vanliga och de var minsan sma tjuvar allihopa. De fraste, visade tanderna och var lite smatt galna hela bunten. Utsikten var dock helt fantastisk da det hela lag pa ett berg som stupade ratt ner i det skummande havet (dar vi ocksa sag en stor skoldpadda). Samma dag tog vi oss till Uluwatu beach som tydligen ar placet att surfa pa, om man kan vill saga! Tank er en bergsvagg, som stupar ner i havet, inte ratt ner men ganska. Tank er att det  langs denna vagg ligger en by, i vaningar, alltsa lodratt langs vaggen! Trappa efter trappa tar man sig ned, gar langs med berget for det ar det enda hall man kan ga om man inte vill in i de sma sma affarerna, surfshopparna eller restaurangerna som trangs pa berget. Efter ett antal trappor kanner man att nasta trappa nog borde ta en ner till havet, rimligtvis en strand som surfarna ger sig ut i fran. Halften ratt! Vatten finns det, men strand ar inget att tala om. En grotta utan tak snarare med en svangande passage som inte ar mer 10 meter bred ut till oppna havet. Har slar vagorna utan nad och har ger sig surfarna ut pa sina brador! Ett under att de ens kommer ut, och ratt ofattbart att de lyckas ta sig tillbaka efter surfandet. Jag vet att nar jag har surfat (vi kan kalla det att jag surfat i alla fall!) ar jag helt slut, sa trott att jag knappt orkar ta bradan upp pa stranden... Vi holl oss pa land dar helt enkelt och njot av den enorma utsikten som fanns aven dar.

Nu ar vi i Vietnam. Har spenderat drygt 2 dagar i Saigon, eller Ho Chi Minh for den som hellre vill, och konstaterat att det ar en helt sanslos stad. Vi trodde vi sett storstad under resan men nej nej, dar tog det i princip 10 minuter bara att korsa en gata under dagen och varje gang var en ny nara doden upplevelse! Moppar i mangder, manniskor i mangder och varme i mangder. Jag gillar storstad, det gor jag, alskar livet som finns dar, men tva dagar i Saigon rackte for den har gangen. Dar hann vi dessutom med en utflykt till bland annat Chu Chi tunnlarna, som var en riktig upplevelse! De visade oss film om kriget, visade tunnlarna, fallor som anvants, vapen osv... Vi bjods aven pa te och Maniok. Tunnlarna de anvande under kriget ar minimala, 60x80cm har jag for mig var guide, kallad Slim Jim enligt honom sjalv, berattade. Tunnlarna ar pa tok for sma for att vasterlanningarna ska kunna ta sig ner i dem darfor har de utvidgat en tunnel pa 100 m som vi turister kan roa oss med. 16 meter rackte for oss bada, da det var sjukt obehagligt.

Efter nattbuss, med sa kallade sangar i (ingen hitt), har vi nu hamnat vid havet igen, Nha Trang. Tanken ar att vi ska forsoka ta oss ut till nagra av oarna har runt i kring. Hittills har vi besokt stranden har, ratt fin, framforallt for att vara en stadsstrand, och vart i jakt pa restaruanger som inte tillhor hotel, man kan val saga att vi har hamnat lite fel. Massor med hotell som verkar vara tomma och bara ortsbefolkning som stirrar pa oss som om vi vore fran mars. Mat verkar inte heller ga att fa pa de sma stallena med minimala plastmobler om man ser ut som oss och inte kan ett ord pa ratt sprak. Vill inte lata negativ, det ar fint har och manniskor ar for det mesta trevliga och vi bor himla bra, men ikvall ska vi forsoka hitta turistgatorna.



Aptemplet i Uluwatu


Aptemplet i Uluwatu


Aptemplet i Uluwatu

"Grottan" i Uluwatu dar surfarna paddlade sig ut och in, den gor sig dock inte rattvis pa bild.


Charmtrollet sjalv, ehm... :)


Katri i den ursprungliga tunneln, minimal!


Aven jag hoppade ner dar for lite bilder ;)


I en fejktunnel, haha


Har har ni en (den enda ok) av alla vara konstiga bilder fran poolen igar :)

Tredje dagen har i Koh Lanta och jag har brant mig och ser ut som en krafta. Idag var antligen den forsta dagen utan regn och jag antar att det kan ha en liten orsak till min roda kropp. Har pa on bor vi i en hydda (bokstavligen talat) som vi delar med odlor, grodor, skalbaggar och andra djur. Trots detta har hyddan faktiskt sin lilla charm. Imorgon ska vi borja dyka och jag kan minst sagt saga att jag ar angestfylld. Jag har akt pa varldens forkylning, och det ska man tydligen inte ha nar man dyker, detta i samband med allt om tryckutjamning (for att inte glomma hajarna) och allt vad det heter har fyllt mig med oro. Det ar som vanligt sakert helt i onodan, men jag kan inte hjalpa det. Vi far val helt enkelt se vad som hander imorgon.
Det blir bildlost idag, minneskortlasaren vill inte samarbeta. Nu ar det dags for lite middag vid havet, samt dykplugg infor morgondagen. Love!